Under hösten 2020 tog jag kontakt med Vania Ceccato på KTH för att berätta om Högdalens bibliotek. Jag ville berätta om hur Högdalens bibliotek sedan hösten 2017 genomgått flera förändringar, från att ha varit ett gammalt och slitet bibliotek, med många dolda utrymmen, gamla möbler och dåligt möblerat med tillkomna ordningsproblem till att ha minskat ordningsproblemen med ca 90 procent och genomgått en totalrenovering. Ny chef och utbildningar för personal i konflikthantering och bemötande var andra delar som genomfördes. Detta mynnade också ut i en renovering av biblioteket under vintern 2019-2020 där en återinvigning av biblioteket ägde rum den 11 januari.

Under vintern 2020 så ansökte Jag och säkerhetsenheten i samråd med bibliotekets ledning från Kulturförvaltningen inom Stockholms stad, tillsammans med Vania Ceccato från KTH ekonomiskt stöd för utvärdering av brottsförebyggande arbete hos BRÅ, Brottsförebyggande rådet. Vi ville utvärdera trygghetsarbetet vid Stockholms stadsbibliotek med utgångspunkt i Högdalens bibliotek som genomfördes med start hösten 2017 och som pågick under hela 2018 under projektet Trygghet, säkerhet och bemötande (projektledare var jag och beställare var Stockholms stadsbibliotek). Genom att förstå vilka problem som Högdalens bibliotek hade kunde säkerhetsenheten på Kulturförvaltningen identifiera behoven för att återfå trygghet och säkerhet på stadens bibliotek. Syftet med utvärderingen var att undersöka vad som kan ha bidragit till denna drastiska minskning av ordningsproblem och det gjordes genom att besvara frågeställningarna nedan i utvärderingen:

– Vilka är de vanligast förekommande typerna av brott och incidenter av allmän oordning i bibliotek?
– Varierar bibliotek i brott och incidenter av allmän oordning rumsligt generellt och över tiden? Finns det skillnader mellan bibliotek?
– Hur påverkan bibliotekens omgivning brottsnivån? Attraherar dessa miljöer mer brott än andra i staden? Vilken markanvändning och vilka socio-ekonomiska egenskaper nära biblioteken påverkar brottsnivå mest båda i och bibliotekens omgivning?
– Vilka är personalens upplevelser/erfarenheter och uppfattningar gällande säkerhetsproblemen och trygghet på biblioteken före och efter åtgärderna?
– Vilka är möjliga användningar av resultat och rekommendationer?

Tillsammans med Vania Ceccato på KTH och med underlaget vi hade för utvärderingen konstaterades att den modell som tagits fram under projektet och som sedan blivit en del av säkerhet och trygghetsarbetet inom biblioteken i Stockholms stad varit effektiv och framgångsrik. Modellen som kom att kallas för MiLKS-modellen var den som implementerades och arbetades utefter. Implementeringen av den innebar en satsning på både den fysiska och sociala miljön, inriktad utveckling av ledarskap och en satsning på bemötande. MiLKS står för Miljö – Ledarskap – Kommunikation – Samverkan.

Att MiLKS-modellens fyra delar är framgångsfaktorer som tillsammans behöver verka för att dels arbeta förebyggande men också att kunna agera och vara förberedd om något skulle inträffa, till exempel ordningsproblem, var ett faktum.

Resultatet av utvärderingen visar på att brott- och ordningsstörning minskat samt att det också förändrats i sin geografi i bibliotekets interna miljö. I utvärderingen intervjuades även personalen på Högdalens bibliotek som medger att utbildningen gjorde dem säkrare på hur de ska agera i vissa situationer men på grund av pandemirestriktioner är inte alla överens om att brottminskning kan relateras enbart till förändringarna i biblioteksmiljön eller personalens arbetssätt. Även enkätundersökningar där besökare fick vara med och besvara visar på att de flesta besökare känner sig trygga på Högdalens bibliotek och cirka tredjedel tyckte att det har blivit mindre problem efter förändringarna på bibliotekets miljö.

Idag är ett bibliotek inte bara ett bibliotek sett ur ett vardagligt och ”traditionellt” perspektiv. Idag biblioteken en multifunktionell mötesplats dit människor kommer för att, förutom att låna böcker, även för att använda datorer eller mötas, och för det krävs det helt nya angreppsätt för att se till att alla kan känna sig trygga och säkra.

—

Emrah Ercin, Säkerhetssamordnare på Kulturförvatlningen Stockholms stad