![\"\"](\"\/wp-content\/uploads\/sites\/13\/2022\/02\/260829608_1519393511769790_4495097094609085529_n-226x300.jpeg\")
<\/p>\nUnder de senaste decennierna har otrygghet och s\u00e4kerhet varit ett centralt tema inom s\u00e5v\u00e4lpolitiken som i mediedebatten. Brottsf\u00f6rebyggande R\u00e5dets (BR\u00c5) Nationellatrygghetsunders\u00f6kning visar p\u00e5 att upplevelsen av otrygghet och oro f\u00f6r brott i offentligamilj\u00f6er har \u00f6kat i Sverige sedan 2013. Idag p\u00e5g\u00e5r en m\u00e4ngd olika lokala projekt runt om i landet d\u00e4r kommuner, fastighetsf\u00f6retag och andra akt\u00f6rer ofta arbetar tillsammans f\u00f6rminskad brottslighet och \u00f6kad trygghet. De senaste \u00e5ren har metoden Effektiv Samordning f\u00f6r Trygghet (EST) v\u00e4ckt stor optimism och implementerats i ett tiotal svenska kommuner. Det initiala m\u00e5let med metoden \u00e4r att f\u00f6rbygga och minska otrygghet i det offentliga rummet genom att polis, kommun och fastighetsbolag samverkar. EST avser att uppm\u00e4rksamma och rikta insatser mot fysiska och sociala f\u00f6reteelser som bed\u00f6ms p\u00e5verka den upplevda otryggheten i offentliga milj\u00f6er. Metoden utg\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5n kriminologiska och sociologiska teorier som bidrar till att f\u00f6rklara vilka f\u00f6reteelser som kan upplevas otrygga. Tv\u00e5 exempel p\u00e5 s\u00e5dana \u00e4r klotter och ungdomssamlingar enligt teorierna.
\nArbetet med otrygghet \u00e4r inget nytt, politiker har l\u00e4nge riktat insatser f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka minska allm\u00e4nhetens upplevelse av otrygghet i offentliga milj\u00f6er. Uppfattningen att samverkan \u00e4r ett fundamentalt tillv\u00e4gag\u00e5ngs\u00e4tt f\u00f6r att l\u00f6sa den h\u00e4r typen av problematik \u00e4r inte heller ny. Samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndras och det \u00e4r tydligt att gamla arbetsmetoder inte har varit tillr\u00e4ckliga, d\u00e5 samh\u00e4llets upplevda otrygghet forts\u00e4tter \u00f6ka. D\u00e4rf\u00f6r tyckte jag att det var intressant att unders\u00f6ka hur nya, mer strukturerade arbetss\u00e4tt som EST kan \u00f6vers\u00e4ttas och fungera i praktiken i en specifik kommun. Genom intervjuer med samtliga k\u00e4rnmedlemmar i kommunens EST-grupp samt interna dokument kartlade jag hur arbetet med otrygghet s\u00e5g ut samt hur medlemmarna upplevde arbetet med samverkan. Med hj\u00e4lp av valda teoretiska utg\u00e5ngspunkter och insamlat material besvarades tv\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llningar som handlade om vilka gynnande och h\u00e4mmande faktorer som fanns med i samverkansarbetet samt hur otryggheten kan p\u00e5verkas \u00f6ver tid.
\nSlutsatsen av min studie var att arbetet med EST hade resulterat i spridningseffekter, d\u00e5 andra f\u00f6rvaltningar och organisationer ocks\u00e5 engagerades i arbetet. P\u00e5 s\u00e5 vis hade trygghetsarbetet intensifierats och f\u00f6rst\u00e4rkts lokalt. Samtidigt var samverkan komplicerad d\u00e5 arbetet kr\u00e4vde inrapportering fr\u00e5n m\u00e5nga olika utomst\u00e5ende akt\u00f6rer f\u00f6r att sammanst\u00e4lla en tillr\u00e4ckligt detaljerad l\u00e4gesbild. En annan slutsats, baserat p\u00e5 vald teori, \u00e4r att man ocks\u00e5 riskerar att f\u00f6rs\u00e4mra situationen p\u00e5 l\u00e5ng sikt genom att rikta ytterligare uppm\u00e4rksamhet mot s\u00e5dant som v\u00e4cker otrygghet. Enligt valda teorier \u00e4r problemet med den h\u00e4r typen av \u00e5tg\u00e4rder att de bekr\u00e4ftar uppfattningen om att en f\u00f6reteelse eller ett omr\u00e5de \u00e4r farligt.
\nF\u00f6r mig v\u00e4ckte uppsatsskrivandet m\u00e5nga tankar. Arbetet med otrygghet i offentliga milj\u00f6er \u00e4r otroligt viktigt, bland annat p\u00e5 grund av att BR\u00c5:s unders\u00f6kningar tyder p\u00e5 att upplevelsen av otrygghet i offentliga rum \u00e4r oj\u00e4mlikt f\u00f6rdelad, skapar oj\u00e4mlikhet samt begr\u00e4nsar livet och livskvaliteten f\u00f6r m\u00e5nga. Samtidigt tycker jag att det \u00e4r viktigt att agera p\u00e5 att en del forskare, exempelvis Zygmut Bauman och Ingrid Sahlin, anser att s\u00e4ttet vi hanterar den upplevda otryggheten p\u00e5 idag f\u00f6rv\u00e4rrar situationen. Att arbeta med teorier som belyser verkligheten ur olika perspektiv har p\u00e5mint mig om att den h\u00e4r typen av urbana problem \u00e4r komplexa och s\u00e4llan kan \u00e5tg\u00e4rdas utan konsekvenser. Under intervjuerna ber\u00e4ttade till exempel en av de intervjuade, att ett st\u00f6rande ljud som enbart kan uppfattas av personer under 25 \u00e5r hade satts upp i ett centrumomr\u00e5de i syfte att motverka samlingar av ungdomar. Ber\u00e4ttelsen v\u00e4ckte tankar om f\u00f6r vems skull insatserna genomf\u00f6rdes, vilka som riskerar att exkluderas samt vilka konsekvenser det kan f\u00e5. Jag tycker att alla ska v\u00e4lkomnas och ha r\u00e4tt att vara i det offentliga rummet p\u00e5 lika villkor. Ifr\u00e5gas\u00e4ttanden och reflektion kring vilka som riskerar att p\u00e5verkas av \u00e5tg\u00e4rder och f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00f6r inkluderas i allt f\u00f6r\u00e4ndringsarbete.<\/p>\n
—<\/p>\n
<\/p>\n
Jag som har utf\u00f6rt den h\u00e4r studien heter Fanny Tallqvist<\/strong> och \u00e4r 25 \u00e5r gammal. I nul\u00e4get l\u00e4serjag min f\u00f6rsta termin p\u00e5 mastersprogrammet H\u00e5llbar Stadsutveckling p\u00e5 SLU i Alnarp. Under […]<\/p>\n","protected":false},"author":201,"featured_media":6503,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_bbp_topic_count":0,"_bbp_reply_count":0,"_bbp_total_topic_count":0,"_bbp_total_reply_count":0,"_bbp_voice_count":0,"_bbp_anonymous_reply_count":0,"_bbp_topic_count_hidden":0,"_bbp_reply_count_hidden":0,"_bbp_forum_subforum_count":0,"episode_type":"","audio_file":"","podmotor_file_id":"","podmotor_episode_id":"","cover_image":"","cover_image_id":"","duration":"","filesize":"","filesize_raw":"","date_recorded":"","explicit":"","block":"","itunes_episode_number":"","itunes_title":"","itunes_season_number":"","itunes_episode_type":"","footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false,"_links_to":"","_links_to_target":""},"categories":[134],"tags":[136],"class_list":["post-6501","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-studentblogg-sv","tag-studentblogg"],"jetpack_featured_media_url":"\/wp-content\/uploads\/sites\/13\/2022\/02\/fanny.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p840TR-1GR","post_mailing_queue_ids":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6501","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/users\/201"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6501"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6501\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6504,"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6501\/revisions\/6504"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6503"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6501"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6501"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/wpmu-bis.sys.kth.se\/safeplaces\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6501"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nStudien genomf\u00f6rdes under v\u00e5ren 2021, d\u00e5 jag slutf\u00f6rde min kandidatexa men i Samh\u00e4llsplanering vid Lunds universitet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"